Första klänningen, fotograferad av Anna Danielsson/Nationalmuseum
Pär Engsheden valde att förankra den första Nobelklänningen i historien. Inspirationen hämtades från den klänning som Selma Lagerlöf, Svenska Akademiens första kvinnliga ledamot, bar när erhöll Nobelpriset i litteratur 1909. Lagerlöfs klänning, i design av Augusta Lundin, har en rak silhuett framtill med ett släp baktill och var sydd av silvergrå sidenbrokad med rosor.
Engshedens numera ikoniska klänning har en liknande silhuett men Augusta Lundins korta ärmar och mjuka urringning, har nu ersatts av en hög krage och långa smala ärmar klädda med knappar. Klänningens material är svart sidengazar med ett reliefmönster av tryckta blommor i hallonrött. Vid sidan av Lundins design hämtade Engsheden inspiration ur Marcel Prousts bok På spaning efter den tid som flytt.
Andra klänningen, fotograferad av Anna Danielsson/Nationalmuseum
En central del av Sara Danius forskning rörde fransk litteratur från 1800-talet. I boken Den blå tvålen, analyserade hon hur mode fungerade som sociala markörer i ett strikt reglerat klassamhälle, vilket hade ruckats i sina grundvalar med franska revolutionen 1789 och den framväxande borgarklassen. Danius hade således djup kunskap i hur mode fungerar, inte minst att det måste vara nytt!
Så den andra klänningen Engsheden designade var nästan motsatsen till den första, med djup urringning, bara axlar, puffärm och en flödande kjol av mjukt siden. Även här kom inspirationen från litteraturen, främst Honoré de Balzacs roman Förlorade illusioner.
Tredje klänningen, fotograferad av Anna Danielsson/Nationalmuseum
Den tredje klänningen väckte om möjligt ännu mer uppståndelse – vissa fann den djärv, andra inte. Oavsett åsikt torde alla kunna enas om att det här plagget bröt mot idén om en svensk enkelhet, där elegans uppnås genom harmoniska proportioner. Materialet är vit sidengazar med svarta blommor och glittrande swarovski-kristaller. Den har inte bara släp utan också mantel och höga puff-axlar samt överdimensionerade rosetter i fuchsiarosa på ärmarna.
Till denna bar Sara Danius ett par rosa platåskor med stora silverknappar. Inspirationen kom från Virginia Wolfs bok Ett eget rum.
Fjärde klänningen, fotograferad av Anna Danielsson/Nationalmuseum
Den fjärde klänningen blev Engshedens sista design för Sara Danius Nobelfester då hon gick bort hösten 2019. Temat för denna outfit var färg. Över en cognacsfärgad klänning bar Danius en chockrosa cape med släp. Denna var fäst med en stor rosett med långa band.
Rosetten hade blivit Danius signatur genom alla de knytblusar hon använde. De som 18 april 2018 samlades i Gamla Stan för att visa Danius sin support i Svenska Akademiens infekterade debatt. När hon anlände till festligheterna 10 december 2018 hade hon avgått som ständig sekreterare. Hennes klänning var en färgbomb som kontrasterade alla herrar i svarta frackar.
Tack vare Sara Danius och Leo Danius generösa donation av klänningarna, med stöd av Barbro Osher Pro Suecia Foundation, ingår plaggen sedan 2019 i Nationalmuseums samlingar.
Vill du fördjupa dig mer i samarbetet mellan Pär Engsheden och Sara Danius rekommenderar vi boken om klänningarna.
Text:
Docent Cilla Robach
Chef för Samlingsenheten
Nationalmuseum
Bild & Fotografi:
Anna Danielsson
Nationalmuseum
Amanda Wendelius Nyström
Nationalmuseum