Vi levererar till hela Sverige | Frakt 69kr | Fraktfritt vid upphämtning i vår butik

Nationalmuseums interiörer – en historisk tillbakablick


Bygget av Nationalmuseum var ett av tidens mest påkostade byggnadsprojekt. Utformningen av byggnaden gjordes av den tyske arkitekten Friedrich August Stüler och tog hela 12 år att färdigställa. Men museets vackra interiör gestaltades under ytterligare tre år av den svenske arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander.

I Shopen har vi många produkter inspirerade av Nationalmuseums byggnad.

ETT MUSEUM I FÖRÄNDRING

Många förändringar av Nationalmuseums byggnad har skett sedan museet öppnades 15 juni 1866. Under 1900-talet förändrades dess karaktär drastiskt då den ursprungliga funktionen och dekoren byggdes om eller målades över för att passa tidens ideal.

I februari 2012 fick Statens fastighetsverk i uppdrag att renovera Nationalmuseum. Ombyggnaden av museet varade i fem år mellan 2013 och 2018.

I hög utsträckning var det en fråga om att göra museet hållbart utifrån ett hundra år långt framtidsperspektiv. Samtidigt fanns en lika viktig tanke om att lyfta fram byggnadens unika kvaliteter och bevara ett unikt kulturhistoriskt byggnadsminne.

Sedan 2018 har det renoverade Nationalmuseum låtit 1800-talsbyggnaden återigen fått träda fram.

Illustration av foajén och nedre trapphallen i Ny Illustrerad Tidning 1866

Illustration av foajén och nedre trapphallen i Ny Illustrerad Tidning 1866

ÄLDRE INTERIÖRBILDER

Under museets renovering uppstod en efterfrågan av tidigare interiörbilder från museet som kunde användas som stöd och referens under renoveringsarbetet. Bildarkivet innehåller hundratals äldre interiörbilder som digitaliserades för att möta denna efterfrågan. En del av dessa kan du se i den här artikeln.

Nedre trapphallen med Fogelbergs Tor, Balder och Oden, 1896. Foto: Axel Lindahl

Nedre trapphallen med Fogelbergs marmorgudar Tor, Balder och Oden, 1896. Foto: Axel Lindahl

GOLV I MUSEET

Alla golv i huset förutom ljusgårdarna, entréhallen och trapphuset är belagda med träparkett.

Genom åren har alla golv i museet bytts ut och slipats om så många gånger att det inte gick att slipa en gång till. Det var bara en liten bit av ett originalgolv som hittades under ett senare tillkommit golv.

De gamla trägolven var dessutom både limmade och spikade och kunde inte återanvändas. Bara en del av golvet i den så kallade Strömsalen på övre plan i museet kunde bevaras. Alla andra golv fick läggas om på nytt, men gestaltades som kopior av de ursprungliga golven och tillverkades med samma material: ek och inläggningar av valnöt.

Svenska 1700-talssalen, s.k. Strömsalen, 1928. Foto: Nationalmuseum

Svenska 1700-talssalen, s.k. Strömsalen, 1928. Foto: Nationalmuseum

Strömsalen efter renoveringen 2018. Foto: Nationalmuseum

Samma sal efter renoveringen 2018. Foto: Nationalmuseum

För gallerierna på den övre våningen återskapades de mönster som tidigare låg i mitten av målerisalarna från 1910-talet. Dessa i sin tur återspeglade de mönster som fanns i rummen som då revs. På liknande sätt bär husets övriga trägolv på de äldre golvens historia.

Italienska salen, 1938. Foto: Nationalmuseum

Italienska salen, 1938. Foto: Nationalmuseum

Slips med mönster från Nationalmuseums parkettgolv

Slips inspirerad av museets parkettgolv

TAKVALV

Luften i huset hämtas från taket och strömmar ned till källaren för att värmas och renas. Sedan fördelas den ut i rummen via de takrosetter som pryder valvhjässorna. Dessa rosetter imiterar sina föregångare men rymmer nu teknik för luft och sprinklers.

Salarnas valv utgör den starkaste karaktären i husets inre arkitektur. Dessa valdes inte primärt av estetiska utan även av brandsäkerhetstekniska skäl. Arkitekten Friedrich August Stüler ansåg att byggnadens viktigaste uppgift var att skydda samlingarna från vådeld. Majoriteten av kryss- och kupolvalven uppmurades i tegel.

Antiksamligen, Skulptursalen, 1906. Foto: Nationalmuseum

Antiksamligen, Skulptursalen, 1906. Foto: Nationalmuseum

1920-1965-talssalen, 2018. Foto: Mattias Ek / Stockholms stadsmuseum

1920-1965-talssalen, 2018. Foto: Mattias Ek / Stockholms stadsmuseum

Vissa kupolvalv hade under årens lopp målats över. Färgerna som användes gick inte att ta bort med miljömässigt godtagbara lösningsmedel. Därför har valven i salarna målats upp på nytt med de gamla färgerna efter förlagor som noggrant efterföljdes.

Takvalven syns i salen med rustningar och vapen innan de målades över. Okänt år. Foto: Axel Lindahl

Takvalven syns i salen med rustningar och vapen innan de målades över. Okänt år. Foto: Axel Lindahl

Framskrapat takvalv i 1800-1870-talssalen, 2018. Foto: Mattias Ek / Stockholms stadsmuseum

Framskrapat takvalv i 1800-1870-talssalen, 2018. Foto: Mattias Ek / Stockholms stadsmuseum

Halsband inspirerat av Nationalmuseums takrosetter

Halsband inspirerat av museets takrosetter

NATIONALMUSEUM I NYTT LJUS

För att läsa mer om byggnadens historia och renoveringsarbetet rekommenderar vi den omfattande boken Nationalmuseums i nytt ljus som noggrant går igenom byggnadens historia, ritningar och ombyggnationer genom åren. Boken publicerades i samband med återöppnandet av Nationalmuseum 2018 och texten i denna artikel är baserad på denna bok.

Boken Nationalmuseum i nytt ljus

Boken Nationalmuseum i nytt ljus

Text:

Jenny Phan

Bildsamordnare

Bildarkivet, Nationalmuseum