Vi levererar till hela Sverige | Frakt 69kr | Fraktfritt vid upphämtning i vår butik

Greta Garbo – Sveriges första filmstjärna


Namnet Greta Garbo (1905–1990) känner många till, och lika många känner säkert till hennes ansikte från de bevarade fotografier av skådespelerskan som blivit ikoniska. Men trots hennes stjärnstatus är det nog väldigt få, bortsätt från de riktigt inbitna filmtittarna som ser hennes filmer idag.

Greta Gustafsson föddes 18 september 1905 på Södermalm i Stockholm. Namnet Garbo bytte hon till under 20-talet när hennes karriär började ta fart. Hennes första roller var i reklamfilmer för varuhuset PUB i Stockholm, men genombrottet kom med hennes första stora filmroll som grevinnan Elisabeth Dohna i filmatiseringen av Selma Lagerlöfs roman Gösta Berlings saga (1924.) Filmen räknas idag som en riktig stumfilmsklassiker och även det sista mästerverket under den filmepok som kommit att kallas för Den Svenska Guldåldern (1917– 1924). Filmen regisserades av Mauritz Stiller (1883–1928) som snabbt såg tonåringen Garbos potential internationellt och 1925 reste de båda till Hollywood där hon senare kom att spela in 25 filmer under 15 år för filmbolaget Metro-Goldwyn-Mayer (MGM.)

Filmaffisch från Gösta Berlings saga

Poster med filmaffischen från Gösta Berlings saga

Det var inte långt efter ankomsten till Hollywood som Greta Garbo genomgick en transformation. Hon fick en ly look med ny frisyr, korrigerade tänder och uppmaningen att gå ner i vikt för att passa in i de roller som var tilltänkta henne. Som stumfilmsstjärna var ansiktet och ögonen otroligt viktiga eftersom känslor uttrycktes genom minspel i stället för dialog. Garbos markerade ögon och släta hy fångades på film och bild som något gåtfullt och ouppnåeligt som både män och kvinnor beundrade, vilket passade filmbolaget perfekt då hon attraherade en bredare publik. Att hon dessutom höll sitt privatliv för sig själv stärkte mystiken runt henne.

En stor del av marknadsföringen av Greta Garbo var fotografierna och en av de fotografer som fångade henne på bild var Clarence Sinclair Bull (1896–1979) . Porträttfotgrafierna av Garbo la alltid stor fokus på hennes ansikte och ögon. De var ofta närbilder med minimal rekvisita och hög kontrast mellan Garbos ljusa hy och hennes mörka klädsel. Idag är fotografierna av henne kanske mer kända än filmerna och flera av de här bilderna finns idag i Nationalmuseums samlingar.

Svartvitt vykort med Greta Garbo

Vykort med fotografi från Nationalmuseums samlingar av Greta Garbo, av fotografen Clarence Sinclair Bull

I sina filmroller framställdes Greta Garbo ofta som en modern kvinna som bland annat körde bil och ägnade sig åt sport eller som tragisk femme fatale. Men vem var egentligen personen bakom filmrollerna? Eftersom hon fram till sin död höll sig utanför rampljuset privat, sällan gick på premiärer eller gav intervjuer har mystiken kring henne växt sig stor. Kanske får vi aldrig veta vem personen Greta Garbo egentligen var men myten om henne lever än och har blivit större än hennes liv och roller.

Vill du veta mer om Greta Garbo och 1920-talet rekommenderar vi boken Swedish Grace

Text:

Nationalmuseum Shop