Carl Larsson (1853–1919) och Karin Larsson (1859–1928) är kanske Sveriges mest välkända och folkligt omtyckta konstnärspar. Deras hem i Sundborn utövade redan under parets samtid stort inflytande på föreställningen om ett gott och vackert hem.
Trots att det gått över hundra år har deras betydelse inte minskat. Paret Larsson är lika aktuella som inspiration idag och Lilla Hyttnäs har blivit något av en ikon inom svensk heminredning och familjeliv
År 1899 gavs boken Ett hem ut. Där beskriver konstnären Carl Larsson inledande sitt familjeliv på Lilla Hyttnäs i byn Sundborn utanför Falun i Dalarna. Boken innehöll även 26 akvarellmålningar som gestaltade husets interiör och omgivningar såväl som den växande familjens tillvaro. Bokens syfte var att tjäna som ett föredöme för hur man kan inreda sitt hem väl. Något vi idag kan se som en tidig version av dagens inredningstidningar, böcker och influerande konton på sociala medier.
Carl Larssons målningar i boken förmedlar både lekfullhet, livlig familjär samvaro och stilla allvar. De bjuder in betraktaren i de traditionsenliga sysslornas familjegemenskap, som i Kräftfångst eller Frukost under stora björken, men även intima rum som för tiden var ovanliga att skildra i konsten; såsom barnets självklara nakenhet i den stökiga barnkammaren.
Hemmet Lilla Hyttnäs kom att bli parets gemensamma konstprojekt och deras förenade konstnärliga begåvningar resulterade i ett för tiden unikt, personligt, och ovanligt modernt hem som vi fortsätter inspireras av än idag. Både när det kommer till till arkitektur, val av krukväxter, färgsättningar och möblemang.
Tillskillnad från dagens inredningsböcker där personliga ting ofta är undanstoppade framhävde paret istället vardagstingen vilket gav bilderna en personlighet och igenkänningsfaktor som gör att Lilla Hyttnäs upplevs som ett levande hem än idag. Ett exempel är akvarellen Lathörnet där familjens hund sover på golvet. I bakgrunden skymtar vi en filt i soffan som inte är prydligt eller perfekt vikt utan visar på den trivsamma stökighet som kan uppstå i ett hem som används.
Det var framför allt Karin Larsson som stod för nyskapandet och utformandet av hemmets interiör som Carl Larsson sedan avbildade i sina fantastiska akvareller.
Liten affisch med akvarellen "Lathörnet" från boken "Ett hem"
Karin Bergöö hade tio års konstnärlig utbildning när hon träffade Carl Larsson, men trots detta kände hon som många av tidens kvinnliga konstnärer en mycket ambivalent och osäker relation till sin yrkesidentitet. Att erkänna sin egen kapacitet som skapande konstnär var svår och trots både utbildning och ekonomiskt och kulturellt kapital motarbetades ofta kvinnliga konstnärer av patriarkala strukturer där också deras eget tvivel i konstnärsrollen ryms.
Forskare har hävdat att hennes konstnärskap upphörde i och med giftermålet med Carl Larsson, men i boken Transformativa möten – Nationalmuseum i ett feministiskt perspektiv konstaterar Margareta Gynning, i sin forskning om paret Larsson, ett perspektiv som visar hur det i själva verket var just genom parets symbiotiska projekt Lilla Hyttnäs som Karin Larssons konstnärliga verksamhet fick möjlighet att bli offentlig.
Rent konstnärligt utvecklades hon genom ombyggnaderna och utformningen av deras hem. Det var hon som färgsatte rummen, designade möbler och arbetade på innovativa sätt med egna textiler. Hon formgav och sydde även sina egna och barnens kläder samt de dräkter som Carl Larsson använde i sina monumentalmålningar. Mellan de båda fanns också en konstant dialog och samarbete där Karin var en oumbärlig rådgivare i frågor om Carl Larsson måleri.
